Allt som vi verkligen älskar är oersättligt, och allt som vi kunnat tänka oss ersätta har vi aldrig i sanning älskat.

Vet inte hur jag vill ha det längre, allt ja gör känns fel. Vet inte hur ja ska uttrycka allt som jag sitter och tänker på nu men jag sårar mig själv .. kan inte göra något val för då blir det direkt "tänk om ja gör fel val? tänk om det inte finns något kvar hos det gammla men det finns inget i det nya förutom det som ja inbillar mig?"
Varför är allt så svårt? Varför är en bra fråga och tänk om. Det jag mest fruktar är nog att vilket val jag än gör så kommer jag inte bli nöjd. I månader nu har jag suttit och hoppas att allt ska bli som förut, men nu så vill ja bara bort från allt det svåra, svåra val i mitt liv.
Innerst inne så vet jag vem jag vill ha,  men det är svårt att säga det till den personen.  Rädd för att hur hans reaktion kommer att bli eller om han kommer ignonera bara. Men sammtidigt så tänker jag Tänk om, tänk om jag bara samlade mod och sa allt ja kände. Hur skulle det se ut då?
Jag måste åka iväg eller bara stänga av allt runt omkring mig för att tänka, tänka på hur jag vill ha det i mitt liv. Ska ja vara feg resten utav mitt liv eller för en gång skull ta mod och erkänna för mig själv hur läget verkligen är?! Jag orkar verkligen inte pressen mer, men jag orkar inte heller leva i en lögn..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0